firesteel

Jag är så trött på falska människor.
Känner att jag måste skriva av mig lite.

Att få någon att söka ett arbete tycker jag är strongt av båda personerna-.
Personen som inte vågar göra saker själv att faktiskt våga till slut.
Och presonen som övertalade den andra så att den vågar göra någonting.
Det visar sig att båda får jobbet men på olika avdelningar.
Den ena blir osäker och säger att ska hon med vill hon jobba med mig.
Jag mailar och ringer arbetsplatsen och trixar och fixar.
Jag sätter mig själv på något mycket sämre så att vi ska kunna vara tillsammans.
Sen när jag har fixat klar så ska hon ine med i alla fall.

VARFÖR låta mig göra allt detta och inte säga nej från början.
VARFÖR testa och se hur långt jag går??
VARFÖR håller du på såhär??

Det är inte första gången jag ändrar mina saker så att dem ska passa dig
och varje gång står jag besviken och ensam.

Jag tycker verkligen om dig jättemycket.
Men jag orkar inte med detta gång på gång på gång.
Kan du svara på VARFÖR?????

Hört massa ryktesvägen att du vill testa och se hur gärna jag ville ha med dig
men att det inte räkte för att jag inte åkte dem 20 milen
för att se om det var möjligt att byta schema.
Nej ett telefonsamtal samt mail räkte inte...
Vet dock inte om det är sant. Men i alla fall.

Famtum är att du lät mig göra allt detta för din skull
och ändå visste du om att du skulle svika mig i slutändan.
Så snälla antingen låter du mig vara
Eller så är du ärlig mot mig....
Det är allt jag begär.

Jag har gjort så mycket för dig och jag får bara skit tillbaka =(

Ok finns inte så mycket att säga egentligen.

Har inte gjort så mycket idag. Njuter av min lilla semester och en dag då jag är någorlunda frisk.

Var över till Farmor och sa Hej. Hon saknar resten av mina syskon som aldrig är där.
Men men.

Tog en promenad med Nord som var hur skön som helst!!! Behövligt.
Ska ta en i morgon om det så ska bli själv.

Jag är så tacksam över min familj!!!
Jag är så tacksam över mina andra familj!!!!
Jag är så tacksam över mina vänner som visar sig vara mina vänner.
Jag är så tacksam över Joel.
Jag är så tacksam att jag varje dag får andas och känna mig älskad.
Jag är så tacksam till allt liv här på jorden.
Jag är så tacksam för att jag uppfostrades av den mest underbaraste personen som någonsin levt på denna jord.
Jag är så tacksam för allt!

Jahapp,

Dagen började tidigt med dusch och liknande innan jag åkte till västerås för att träffa Hanna och Karin. 
Två mycket trevliga tjejer som ska till Costa Rica nu om en månad och två veckor.
Mycket frågor och mycket svar lev det. Hoppas ni är lite klokare.
Passade på att käka lite lunch på Café Gränden om det intresserar någon ;)

Efter att ha suttit i många timmar så var det dags för dem att åka hem.
Vi sa hej då och ett lovande om att vi ska höras av =)
Dem kommer ha så kul. Jag är sååå avundsjuk!!!!!!

Sen ringde jag Joel och bad honom hämta mig.
Vi åkte hem till honom och pratade massor.
Vi grät även massor. Han mer än mig dock. Tro det eller ej.
Vi har en stor prövning framför oss nu.
Vi får se om vi klarar av att sitta i två olika länder och fortfarande ha känslor och allt för varandra.
Det är inte lätt. Jag har varit med om detta förut.
Då jag åkte till Costa Rica. Jag hade INGA känslor alls kvar för Tim då jag kom hem.
Men vi va vänner, sen inte heller det. Det har dock många faktorer att skylla på.
Kan inte säga att det var min utomlandsvistelse som gjorde att det tog slut mellan oss...
Men tror det är liiiiite lättare för mig att släppa tagen eftersom jag har varit med om detta förut.
Joel har precis hittat hans "livs största kärlek" som han själv uttryckte sig idag...

Jag tycker om honom massa massa massa!!!!
Men vet inte om jag kan använda de tre orden än.
Inte i den benämningen. Det känns för stort.
Då känns det som om jag kommer förlora honom.
Och det är det sista jag vill. Han vill inte förlora mig.
Men vi kan inte stanna hemma för varandra. Vi måste leva livet nu.
Det förstår vi båda.

HOPPAS allt löser sig!

Idag så struntar jag i vad jag har gjort och inte gjort.
Katten har fått mat, ren kattlåda och massa kärlek. CHECK

Jag vaknade upp och kollade genast in mobilen för att se om Joel hade ringt.
Klockan var bara halv tio. Klart han inte skulle ringa än. Intervjun var inte först klockan 12.30.
Jag tog på mig kläder och sprang över till katten.. Var där i en timme och gick sedan hem och satte mig och vänta ..
och vänta ....... och vänta ... Ingen ringde ...

Jag satte mig och brodera lite och sedan slökolla på TV.
Försökte även att städa  lite men orkade inte .. Nervositeten och förkylningen tillät det INTE ...
Väntade ivrigt.
"Lite trasiga och knasiga det är vår refräng" .. Min mobil ringde..
Jag slängde mig över telefonen och öppnade samtalet med ett "Hur gick det??"
Det var farmor i andra ändan som blev lite förvånad.
Efter ett mycket kort samtal så lade vi på. Jag väntade på Joel.
"Lite trasiga och knasiga ....."
- Ah det är Jenny ..
- Hej gumman, det är Joel här.
Vi båda satt tysta... Ingen sa någonting
- Nå .. Hur gick det kände du att det gikck bra? frågade jag ..
Joel satt tyst en stund.
- Jo fick besked på en gång. Inte direkt efter intervjun men efter alla hade blivit intervjuade..
- nå vad sa dem?? Tell me baby ,, sa jag ivrigt
Han sa ingenting ... jag hörde tunga andetag .. Förstod jag vad som skulle hända??
Det var fortfarande tyst.Spänningen var alldeles för hög. Jag började skratta..
- Hördu snyggingen, berätta hur det gick. Du fick väl inte sparken? knäckte jag ur mig
Späningen och allt gjorde att jag inte kunde kontrollera mig ... Vad skulle jag säga?
Joel skrattade inte tillbaka...
- så här är det gumman.... (lång tystnad) jag fick jobbet i Tyskland. Jag vet verkligen itne om jag ska vara glad åt det eller om jag ska vara ledsen. Jag vet verkligen inte.... Jag vill ta jobbet, det är bra för min karriäs. Jag har inte så bra betyg som dig så jag måste jobba mig upp och detta  är min chans. Men jag har precis gett mitt hjärta till någon som jag verkligen älskar. Ja, Jenny nu lägger jag fram alla kort på bordet. Jag älskar en tjej som jag inte vill släppa. Hon betyder mer än någonting annat för mig. Hur ska jag veta vad jag ska välja. Jag måste ge besked SENAST på fredag?? Åh Jenny, den här tjejen hur ska hon tolka allt? Hur tror du hon känner? och allt detta sa han i ett andetag...

Jg trodde att jag skulle tappa mina öron. Vem var tjejen han pratade om?
Jag orkar verkligen inte med en till otrogen kille.
Även om vi inte har slagit fast vårat förhållade men i alla fall ...
Innan jag han svara så fortsatte han mala på ..

- Jenny, jag älskar verkligen dig jag gör det. Jag har haft en del tjejer i  mitt liv men har ALDRIG känt såhär för någon. Du kom till mig och fick mig att känna mig som FredrikJoel. En som jag har velat vara länge. Du har varit med om mycket vilket gjorde att jag inte våga göra någonting,,, Men du vill inte ens att jag ska säga de tre orden som jag vill skrika för hela världe. Eller egentligen är dem 6 stycken. Dem lyder såhär. Lyssna noga nu. "Jag älskar dig Jenny Elizabeth Eldstål" Du gör mig till människa...

Mina tårar rann från ögonen, ner för kinderna, ner mot halsen och hela jag blev blöt.
Jag fann inga ord. Jag är så rädd för dessa ord "Jag älskar dig"
Av alla jag har hört det av har lämnat mig. Jag vill inte höra dem.
Framförallt inte av killar. Det Tim gjorde mot mig är hemsk. Hur han kan kalla det för kärlek .. det frågar jag mig varje dag..
Men i vilket fall som helst ..

- jag Måste till katten nu.. Kan vi prata senare? Okej bra puss kram tycker om dig massor *klick*

Jag gav honom ingen feedback. Jag gick till katte, satte mig i soffan, slog på TVn och bara höll om katten
Jag grät inte, men jag behövde en kram... Någon som inte skulle säga någonting
Försökte få rätsida på mina tankar.
Jag VILL att han åker till Tyskland. Det är en "one in a lifetime opportunity" Klart han ska göra det
Men jag vill samtidigt inte. Vad ska jag göra?
Jag ska visserligen resa runt lite till Vill inte vara i Fagersta .. VILL INTE DET ...

Efter timmar hos katten gick jag hem igen.
Joel hade försökt ringa flera gånger. Denna gång svarade jag
- Hej förlåt att jag bara la på. Visste inte riktigt hur jag skulle hantera informationen jag fick. Verkligen ledsen för det. Men nu har jag lugnat ned mig. Självklart ska du åka. Jag själv åker juh inom snar framtid utomlands själv och gör mitt. Jag tänkte inte låta du vara anledningen till varför mitt liv står stilla. Låt inte Jag var den anledningen för dig. Jag tycker om dig jättemycket men om det var meningen med nå mer mellan oss så visar det sig när vi kommer hem. Inge mer med det. Tills dess får hålla kontakten via telefon och datorn. Klart vi fixar detta, sa jag med klumpen i halsen

Vi båda grät och samtalade i flera timmar. Vi la till slut på och ansåg att det var bättre att ta detta om några dagar.

Tobias ringer och kommer förbi. Orkade inte med besök egentligen men han kom i alla fall.
Vi kollade på TV

Nu har jag pratat med Joel igen och eftersom jag ska till Västerås på Onsdag så tänkte jag att det är bättre att prata om det face-to-face, Prata igenom allt och så..

Kul man förlorar den man tycker mest om igen.. Är man värd lite lycka??
Försöker vara positiv ..

Sova på saken kanske??

Jahapp Joel åkte hem idag.
Han kom igår kväll och va med mig lite. De va niiiice'
Var först upp till Larssons katt och kelade med den ett tag =) Den är så söt
Sen idag så skulle vi ut och springa och vi gjorde oss iordning MEN jag kom inte så långt.
Efter en låg hostattack och en lång snytning så bestämde Joel att jag inte fick följa med.
han sprang själv =(
när han hade sprungit klart så efter duschen så begav han sig hem.
Jag satt helt själv i min tysta lägenhet.... ensam ...

Sen kom Tobias och sa hej innan Nord kom.
Äntligen kom Nord och vi kollade på lite TV, snackade lite allmänt skit om livet
och allmänt umgicks.

Slutade med att vi gick hem till katten och gav den kärlek och kvällsmat och sedan skiljdes vi åt
Men spa blir det nästa vecka =) JIPPIE

Nu sitter jag med Joel i telefonen och försöker säga "god natt"
Han ska på en viktig intervju i morgon som handlar om att han kanske ska få jobba i Tyskland ett år
Hoppas verkligen han får det =) För hans skull =)

Jag då skickade iväg lite AuPair papper om en plats på Mallorca =)
Vi får se vad som händer med det. Haha
Vill utveckla min spanska så det vore juh ganska nice place liksom =)
Oj vilket talspråk jag skrev i där men det kan ni nog leva med ;)

Hihi kul att det är så många som läser min blogg. Har fått fina kommentarer om den.
Kul att ni tycker det är kul =)

Detta är kanske ett litet meningslöst inlägg men, ska försöka hålla denna sak aktiv bara =)

Kort inlägg nu. Ska försöka vara social med Joel nu =) Men inte ÄN... Först blogg

Okej vaknade i morse och kollade lite på TV, slappa ännu mer och sen blev det till att leta efter Karros nycklar som hon tapade bort igår när jag, hon , david och tobbe spelade spel.... BRA JOBBAT. Vi hade rivit ut hela lägenheten och kollat men inte hittat dem. Det visade sig att dem låg i soffan sen i alla fall.. Haha bra jobbat :/ Men men sen åkte hon hem för att käk a och jag dog i soffan. Hon kom tillbaka men drog lika fort för hon skulle köra paintball med Blåa. Jag passade så jag är sjuk... ISTÄLLET för detta då så blev det film hos Pfeiffer =)

Innan detta då så kom Joel och han hade planerat lite. Vi åkte ut och hade lite picknick det var trevligt. Sen åkte jag till Pfeiffer. på vägen dit mötte jag på Sören så vi tjålade en liten stund. Samt att det var nå killar som ville flirta med mig. De sa att jag var riktigt fin. Haha jag sög faktiskt i mig. Jag vart nöjd med hår och allt idag =) TREVLIGT Sen anlände jag till Pfeiffer. Nisse var juh redan där den lilla pungråtta till mähä haha Vi kolla Snålvatten och jäkelskap och sen kom Nord föri en stund =) Vi spelade nå spel nå tärningsspel.. Sen tjålade vi en bra stund och jag gick hem =)

Joel orkade inte möta mig sen när jag kom hem var hela lägenheten tänd i ljus och vi bara satte oss i soffan. Tänkte passa på att skriva lite blogg då han fick telefonsamtal.. Nu var han dock klar för längesen (A) Haha

Så nu bir det lite Mys =)

Natti natti

Ringde sjukhuset idag ang min "förkylning"
Min familj bad mig att genast ringa sjukhuset när jag berätta för dem att jag låg sjuk och på vilket sätt.
Men lättnaden var när jag fick höra att jag bara har en vanlig sommarförkylning.
Jag försökte tala om att jag har ALDRIG varit så här dålig och bara haft en förkylning,
jag har ett riktigt bra imunförsvar, blir typ aldrig sjuk.

Men men, med tryck i båda öronen, näsan som snorar, halsen som gör ont, tänderna gör ont och bihålorna trycker på så VET JAG att det BARA är en förkylning ;)

Med råd från läkaren så ska jag bara sitta inne och ta de lugnt. "Sitt inne spela dator, kolla på film, allt sånt man vill göra nä'r det regnar ute. DET ska du göra nu" Fick jag som råd. Mycket bra tycker jag.

Saknar dock en löparrunda nu :/ Känner att jag har massa spring i benen. Men det var  viktigt att jag verkligen inte motionerade eller tränade på något sätt =( Blir lite vila vilket kanske är bra efter att ha tränatkonstant nu i flera veckor utan någon som helst uppehåll. Men i alla fall. Haha

Joel kanske kommer och ska ta hand om mig lite idag. 

PS ni som har varit med mig nu på sista tiden skulle hålla koll på om ni blev sjuka. Så hör av er om ni blir det :D
Då måste nämligen jag in och undersökas om jag bär på något otrevligt som SVININFLUENSAN ;)
Nej dåp ingen fara om det alls ;) Jag som drygar bara haha

Nu väntar första filmen för dagen :D

Kram på er alla och en blöt slemmig förkyld puss ;)

Martyr som jag är måste jag tala om hur duktig jag är =)

Jag lyckades gå på stan tillsammans med Lars idag =)
Trots min förkylning =) Må jag va slut men jäkligt trevligt hade vi.
Vi gick upp till kommun huset för att kolla stipendier,
som vanligt när det gäller Fagersta så kan ingen någonting,
Så trött man blir
Med ännu mer frågor gick vi från komunhuset och gick till Picaboo!
Lars köpte godis och trasor och jag köpte kortlekar =)
sen gick vi och hälsade på hennes lillasyster Emelie som "jobbade"
Bar hem till Elin och vi satt där ett tag och sedan paffa jag hem =)

Satt hemma ett tag och tobias kom förbi med blommor =) Tack ska du ha

Sen har Joel varit hit och pysslat om mig lite =) Mycket trevligt =)

Nu får vi se vad som händer. Kanske ett meningslöst inlägg men. Ja, läser ni så läser ni ;)

Känner för att skriva av mig lite.
Först ska jag säga att jag ligger till sängen igen på grund av min jävla mage. FAN att jag stressa sönder på gymnasiet. Ångrar mig som bara den.Okej jag fick bra betyg men var det värt det? Hela min hälsa blev satt på prov.  SUCK.

Igår hade jag massa trevligt i Andrés sommarstuga uppe i Baggbron. MYCKET trevligt. Vi grillade och spela spel. Käkade en massa god blåbärspaj och hade myspys. Jag hade massa trevligt i alla fall =)


I morse då. Ja jag fick reda på att jag kommit in på Japanskakursen jag sökte. Så ska läsa lite japanska till hösten. Det blir nog fett med nice =) Ser massa fram emot det i alla fall. Vet inte om det är min grej men det märker vi. Haha JAPANSKA juh det är juh coolt. Äntligen kommer jag hänga med EmmaPemma när hon håller igång =) Haha

Annars så vet jag inte riktigt vad som händer. Fick en släng av sleven av Nord idag. Hon anser att jag tar för stor plats för henne... Men VA!?!?!? Varför VILL du umgås med mig?? varför frågar du MIG om vi ska till Västerås. Varför varför varför? Fattar ingenting. jag kan prata av min och får folk att prata med mig.. Vet inte hur men det bara är så. Jag är inte den snygga bimbobruden som alla vill ha. Jag har någonting som är speciellt med mig som folk ser. Ska jag be om ursäkt för det?
En vän till mig sa "Jenny var bara dig själv då är du som bäst. Skit i va alla säger. Du är underbar och unik som du är och vi älskar dig för DEN DU ÄR, inte för den folk vill att du ska vara."
Försöker ta till mig. Och folk bör veta varför jag pratar så mycket. Det är för att gömma mig bakom saker jag inte tycker om. Det ÄR JUH JAG.. Jag fungerar så. Enda sen Mamma dog har jag varit så. Ska jag be om ursäkt för att Mamma dog då med?
Nej jag förstår inte vad som hände.. Tror du är förbannad för jag säger till dig att sluta upp med du vet vad... Men hur mycket sånt tror du jag orkar ta?? Att du ska hålla på på min bekostnad. Vi har pratat om det och du vet att jag tycker om dig men ... GUD var med mig nu!!



David, vill att du ska veta att jag finns här för dig. Vi fixar detta tillsammans som ett team!! Jag vet att vi klarar det. (Nu lät det som vi var tilsammans men så är verkligen inte fallet)

Tiden springer iväg.

Det är fem år sedan den dagen min Mamma försvann ur mitt liv. Hur klarar man sig egentligen igenom en sådan förlust?
Det är en fråga som ingen riktigt kan svara på. Det är olika. När jag tänker tillbaka på hur jag har klarat mig kan jag se några bärande stolpar och hur jag har reagerat på olika saker. .

-  Folk pratar om sina mammor. Vad gör man??
Jag grävde ner mig i skolan. Jag visste att mamma inte ville att jag skulle ta till alkohol och droger så skolan blev min fokus på. Att höra hur andra pratade om sina mammor fick mig att ta upp Matematikboken. Jag ångrar mig inte idag när jag ser på mina betyg ... Men hade jag egentligen ett liv?? Mitt enda fokus egentligen var "Gör  mamma stolt" och det tror jag att jag har lyckats med. När jag tänker på hur många det är som tar till alkoholen när de är deppiga och ser hur jag klarade mig.
Det är svårt att uppmana andra till att inte ta till alkoholen .. Jag vet att det är lätt att ta till saker som alkohol. Men försöka hålla kvar vid vad vas som skulle göra mamma stolt var oerhört viktigt för mig ...

- Ska folk sluta prata om sina mammor?
Självklart INTE. Det är känsligt i början och man kanske itne ska prata om sin mamma varje dag varje minut. Man blir som sagt påmind. Men Folket måste få fortsätta vara människor dem med. Så prata på och behandla inte personen annorlunda. Då känner man sig mer åtsidosatt och drar sig undan. Var "normala" men mer diskreta i början är mitt tips!

- Alla frågor. Mm ex. hur man mår.. Hur ska man reagera?
Att få frågan "Hur mår du" alldeles efter att ens förälder har gått bort är inte lätt att svara på. Man vill säga att allt är bra .. precis som man alltid brukar svara när någon frågar .. Men sanningen är juh den att hela ens värld har rasat samman. Jag orkade inte säga till folk hur dåligt jag mådde. Jag visste själv inte vart jag skulle ta vägen. Vem var jag? Vart var egentligen Mamma? Vad har hänt med henne? Hur ska jag kunna leva ett normalt liv utan en mamma som förebild? Hur ska jag ..... Hur kan jag .... Vad händer om ... Vad hade hänt om ..... Alla frågor som alla ställer som man själv tänker på 24 timmar om dygnet och inte får något svar på ... Allt detta gjorde att jag INTE VILLE PRATA OM HUR JAG MÅR .. Så när folk frågade mig hur jag mådde pratade jag på som bara den. Min sociala sida växte fram .. Idag pratar jag med allt och alla. Men allt började som en försvarsmekanism..

- Ska folk inte fråga hur man mår?
Med att folk frågar visar man att man bryr sig och vill veta hur folk mår. Men vissa frågar av ren rutinfråga .. Undvik frågor som: Hur var din mamma? Hur kommer du klara dig? Hur ska du gå vidare? (allt har jag fått höra) Man är inte redo att prata om det än. Vänta tills personen börjar öppna sig för dig.  Om man verkligen bryr sig: Lägg en hand på axeln (vid närmare relation är en kram mycket bra) och säg "Jag finns här". De orden var de ord jag ALDRIG tröttnade på att höra. Vissa började jag gråta inför och andra inte. Kändes skönt att veta att man hade många omkring sig. Kroppskontakt är mycket viktigt!!! Så mycket viktigare än ord till en början.

Måste skriva ett par rader om min Mamma.

Inte ens åskväder kan få mig att inte tänka på henne. några dagar innan hon dog sa hon att hon ville ha ett riktigt jäkla åskväder så att fönstrena skallrade... Två dagar efter att hon hade gått bort... Åskade det.. så att fönstrena skallrade...

Idag åskar det. Jag ser mest blixtrar som lyser upp himlen och hör inga direkta muller. Men får mig att tänka på Mamma.

Nu sitter jag i min säng med ett fotografi på dig Mamma... Och tänker tillbaka...

Du och jag satt ute på balkongen, Vi prata om Niklas. (Han jag var tillsammans med under låg och mellanstadiet. ) Och livet var bra. Jag var ungerfär 10 år och du log mot mig i solljuset... Du fråga om jag kunde gå och handla. Och självklart kunde jag det. 10åriga Jenny gick och köpte 10 liter mjölk, 4 kilo mjöl, smör, rökt skinka, hyvlad leverpastej och en chipspåse. Jag gick hem och såg ett flygande vitt kassaskåp på himlen.Jag SPRANG hem och berättade för dig och du sprang ut och förklarade sedan för mig att det var ett redskap som mätte vädret....

5 år senare en varm sommardag frågade du mig om vi skulle gå och handla tillsammans. Jag sa självklart: Ja. Du och jag gick .. Jag visste inte då att det skulle bli sista gången jag handlade med dig Mamma. Men vi gick och handla. När vi hade handlat klart och var på väg hem fick du ont i hjärtat. Du bad mig springa hem och ta fram din medicin - och det gjorde jag. Jag har aldrig sprungit så fort i hela mitt liv ... Jag sprang gjorde iordning din medicin och sprang med den till dig för du hade inte kommit hem. Vi satt på parkeringen i en kvart innan du orkade fortsätta gå hem. Men vi gick hela vägen hem. Du hade kämparglöd.

Natten som följde denna dag hade jag mardrömmar. Jag drömde att du skulle dö Mamma. Jag drömde att du fick en stor hjärtattack och dog.. Det jag inte visste då var att den skulle bli sann.... Jag gick upp fem den sommarlovsmorgonen och pratade med dig hela dagen om hur rädd jag var att förlora dig. Du sa att det var lugnt och att vi hade många år framför oss. Men du ljög.. Jag hade precis gjort konfirmationen och skulle upp i nionde klass.. Allt var bra.. Dagen gick och Emelie ringde och fråga om vi skulle skriva lite musik. Först ville jag inte,, Jag ville vara med Mamma, men Mamma övertalade mig att leka med henne. Alldeles innan Emelie kom så sa Mamma
- Jenny, jag tog nyss reda på om Wegeners smittar eller om det är ärftligt. (Wegeners var sjukdomen min Mamma hade) Svaret är NEJ Jenny. Du kan känna dig lugn. Du är frisk som en nötkärna. Det kommer ta många år innan du är sjuk igen, sa Mamma
Det jag inte visste då var att hon hade rätt...(Nästa gång jag blev sjuk var när jag gick i trean på gymnasiet efter fjällvandringen) Jag sprang och lekte med Emelie och efter två timmar kommer min lillasyster inspringande och skriker "MAMMA HAR RAMLAT, MAMMA HAR RAMLAT" Jag sprang till Mamma och jag visste vad som skulle hända. Jag hade juh drömt allt detta innan. Men det skulle kunna vara annorlunda nu. Jag började grina och sprang till Emelie och skickade hem henne. Jag började med hjärt- och lungräddning men Ringde sen ambulansen, och Linda gjorde hjärt- och lungräddning,,, men dem kom försent... Mamma var redan död...

Jag har inte fällt så många tårar i hela mitt liv som jag gjorde den kvällen. När vi fick dödsbudet om att Mamma hade dött av en stort hjärtattack så sprang jag till rummet där Mamma hade ramlat och ville ligga bbredvid henne ett tag. Få känna hennes närhet och kropp en sista gång... Men kroppen var redan borta. Jag skrek och ville springa ut men en ambulansman stoppade mig.. Jag låste in mig på toan resten av kvällen.. Sedan gick jag ut och hämtade min dagbok. Sammanträffandevis så var jag inne på min sista sida i dagboken. Min Dagbok och Mammas liv tog slut samma dag. Jag grät...

I flera veckor grät jag nästan ingenting.. Jag var juh med i "Dolda Kameran", så snart skulle Mamma komma fram igen och säga att allt var bra. Under tiden samtalade jag med massa präster, begravningsbyråer och massa annat men jag var fortfarande med i "Dolda Kameran". ALLT skulle bli bra, bara Mamma kom hem igen .......

En dag kom Daniel (ungdomspräst) hem till mig. Han var hos oss nästan varje dag .. men just denna dag .. sa han ordagrant
- Jenny jag vet att du älskar din Mamma riktigt mycket. Men du måste släppa taget. (han grät) Du måste ta dig vidare i livet. Jag vet att du kommer lyckas, men det är dags att ...
Jag storgrät, den känslan,,, när jag förstod att Mamma inte skulle komma tillbaka kommer aldrig försvinna ur mig..Jag grät NonStop från 20-23 och bara låg i Daniels armar. Jag vet inte vad jag skulle ha gjort om inte han fanns med i bilden..

Skolan skulle till och börja igen och alla tittade på mig. Gav mig blommor och saker som skulle få mig att må bättre. Men sanningen är den att det gjorde jag inte. Jag ville ha Mamma...INGET fick mig att må bra... Jag slutade nian och skulle snart upp i ettan. Jag gick utbildningen Mamma ville att jag skulle gå. Barn och Fritid.. Ångrar inte mitt val. Hon visste vad som var bäst för mig. Studenten närmade sig nu och jag och Mamma gjorde en vadslagning när jag var 14 år. Hon trodde jag skulle vara KANONFULL på min examensdag och jag sa att jag skulle vara spiknykter.. Vi skrev papper på det och skrev under båda två ... Jag har kvar det pappret idag .. Hur skulle jag göra. Skulle jag låta Mamma ha rätt en sista gång eller skulle jag få ha rätt....??? Åh vad jag velade fram och tillbaka.. Detta beslut skulle jag få leva med resten av livet. Jag gjorde en kompromiss.. Jag drack tills jag kände mig lite lagom lullig och där sluta jag. Vi båda hade rätt... Men Gudarna ska veta att det inte var kul att gå ut på den där balkongen och veta att Du Mamma inte stod där ute och skulle ta emot mig med din famn och säga hur stolt du var över mig... Men jag VET att du var med mig och att du var stolt över mig =) Jag tycker att jag har lyckats Bra med att vara en dotter till dig. Jag tror du skulle vara stolt över mig ...

Tiden flög ännu fortare iväg och man skulle nu veta vad man skulle göra efter studenten. Jag drog till Costa Rica ett tag och pluggade senare teckenspråk i Sverige..

Nu då .. Ja nu har det gått 5 år sen du gick bort. 5 år exakt på söndag... Det har hänt mycket på dessa fem åren... Jag har blivit en vuxen och mogen tjej MED barnasinnet kvar (A)

Och känslan av att veta att DU ÄR STOLT ÖVER MIG... Är underbar. Jag älskar dig otroligt mycket Mamma. Kommer alltid att göra. Min kärlek till dig är ingenting som försvinner med åren. Kärlek Mor-Dotter Dotter-Mor. En kärlek som ingen kan förhindra <3

Som ni alla vet så var jag i STHLM förra helgen.
Helt otroligt flummig. Detta var hur jag såg ut iaf. Duger väl skapligt iaf =) Haha

Japp, Dagen började när jag kom dit. Helt okej. Chillade lite och sen  drog festen igång. Det kom massa folk och humöret var mer än på topp =). Sen kom det mer och mer folk. Juh mer folk desto jobbigare blev det .. I början var det lite jobbigt. Det kom folk som Tim hade varit otrogen med och tjejerna var på mig massor om hur dum i huvudet jag kunde vara som trodde att Tim skulle kunna va otrogen. Han var juh det mot Zandra med... Så i någon timme fick jag höra både det ena och det andra om mig bara negativa saker. Och kände inte att jag palla de.. Låste in mig på toaletten ett tag och ringde hem och fick höra lite mer bra saker om mig. Kände mig gladare och blev sen peppad.. Tjejerna fick höra sitt och Dessa flickor drog vid 2 på morgonen och då startade min kväll igång IGEN =) Sjöng och dansade med resten av gägnet där.. Det var mycket trevligt. Dock inte så mycket lekar som jag hade förväntat mig men =) Jag lovar att jag överlever men .. Haha. Och Jonathan DU BÖR TAGGA NER. När en tjej säger nej så menar hon nej. Kom igen. Så snygg är du inte ;) Det blev inte mycket sömn den natten. Snarare INGENTING för att vi hade så trevligt =) Men det klagar vi inte på =)

Dagen efter spenderare killarna vid datorn och jag städade i lägenheten haha. Det var måttligt kul. Jag ville bara ut och springa men grabbarna hade inte orken ... Så de satt bara vid datorn ... Jag packade mina saker och gjorde mig iordning för Sen bar det iväg till Västerås till min underbara Amanda..