firesteel

Som jag skrev i mitt förra blogginlägg så har jag det ganska tufft nu.
Med Claes och allt. Har även ev gått och blivit kattallergiker. SUCK...
När man trodde att man skulle få stöttning av sina närmaste vänner..
Så visar det sig att dem kanske man inte ens ska kalla för vänner.
Medan äldre mer avlägsna vänner visar sig vara riktiga guldklimpar.

Först har vi min Anna <3
Har känt henne i ett år varav vi har träffats tre fyra gånger.
Henne låg jag och prata med i någon timme inatt då jag höll på att oroa ihjäl mig.
En så viktig person i mitt liv.
Det var hon även innan detta må ni tro!!!!
Hon är som en syster för mig!!<3<3
Tack för att du står ut med mig!

Sen har vi Lars<3
Elin kom till min klass när jag gick i tvåan eller trean.
Kommer inte ihåg exakt.
Vi har aldrig varit bästisar men alltid vänner.
En vänskap somhar gått otroligt mycket upp och ner.
Inte så att vi har bråkat utan mer,, att kontakten har legat på is.
Bott i olika städer, varit i olika länder osv.
Nu har vi hittat tillbaka till varandra och utan denna dam i min vardag vet jag inte riktigt hur jag skulle klara mig.
Otroligt stöd för mig! <3

Sen har vi även Madde <3
En vän som jag känt i väldigt många år.
Vi lärde känna varandra när vi var två år.
Och var bästisar i väldigt många år och nu är vi vänner.
Hon är lite mer vuxen än vad jag är på många plan.
Hon har skaffat sig barn och har nu familj.
På så sätt växer man otroligt mycket.
Hon har varit otroligt lugnande.
Bara ord betyder så mycket!! <3

Sist men inte minst Tompa <3
Finns inga ord för denna karl.
Efter Joel, Tim, Claes, David och ALLT så är du den som finns där.
Du vet vad du betyder för mig.
Detta är vad jag kallar en bästa vän <3


Och så funderar jag VART är dem som är mina närmare vänner.
Vart vart vart!?!?
Men men glad att jag har så många!!
Älskar er alla!
Tack för att ni alla finns.
Även om ni inte fått någon speciell utmärkelse så betyder ni mycket!!!